Svenska English
Startsidan Discgolf Discar Nyheter Artiklar Tävlingar Banor Länkar Forum
Banor
» Banor i Sverige
» Banguide
» Banläggning
» Course Directory
Grundläggande banläggning — Discgolf
Vilken typ av bana har du tänkt anlägga?
Discgolfbanorna kan delas in i två typer beroende på vilken typ av spelare man i första hand vänder sig till:


Tävlingsbana
En tävlingsbana består av 9 eller 18 hål med en medellängd mellan 80-120 meter per hål. Inget hål bör vara kortare än 60 meter eller längre än 200 meter. I undantagsfall kan hål på upp mot 300 meter anläggas. Tävlingsbanan kan givetvis även användas av rekreationsspelare. En bana med 18 korgar behöver en yta på ca 8 hektar (ca 280X280 meter).
Hål 15, Järva Discgolf Park
Fritidsbana
En fritidsbana är vanligtvis en korthåls-bana, ofta i anslutning till en campingplats, skola etc. Fritidsbanan är lämpad för rekreationsspelaren och nybörjaren, men kan även användas som träningsbana av duktigare spelare.
Banan består av 9 eller 18 hål med en medellängd mellan 50-80 meter per hål. Inget hål bör vara kortare än 40 meter eller längre än 120 meter.
Tävlingar kan naturligtvis arrangeras på en fritidsbana, men den är inte lämpad för större seniortävlingar på nationsnivå. En bana med 9 korgar behöver en yta på ca 3 hektar (ca 170X170 meter)

Banans kvalitet
Banan kan vara enkel, med i princip endast korgar att gjuta fast och några brädor som markerar utkastplatsen, eller så kan det vara en väl anordnad bana med ordentliga betongutkast mm eller t.o.m. en professionell betalbana.
Lokalisering av banan
Vanligtvis brukar discgolfbanor läggas i park- eller skogsmiljöer. Det hör till undantagen att en bana anläggs från grunden, med anläggande av gräsytor och planterande av träd, då det är betydligt dyrare. Dessutom är discgolf till stor del beroende av uppvuxna träd som fungerar som hinder.

Platsen för banan
Den plats du behöver ska ha utrymmet och inte vara i konflikt med andra verksamheter (t.ex. lekplatser, badplatser, vägar, bostäder o.s.v.) Tänk på att en duktig discgolfare, även på motionsnivå, ofta med lätthet kan kasta över 100 meter och att dessa kast inte alltid flyger dit det är tänkt!

Platsen bör ha en del höjdskillnader och träd för att du ska kunna lägga en utmanande bana. Marken bör helst inte bestå av berg eller stenar då det förstör discarna och gör det halt att spela på då det är blött. Alltför fuktiga områden bör undvikas p.g.a. blöt och "lerig" mark, allmän otrivsel, mygg etc.
 
Att bryta ny mark för att anlägga en bana kan bli kostsamt, men fördelen kan vara att man slipper dela området med andra aktiviteter.
Givetvis ska du ha en överenskommelse med markägaren innan du bestämmer dig för en plats.
Den ideala platsen för en discgolfbana är en sparsamt frekventerad, något kuperad park med kortklippt gräs och med träd av varierad storlek i grupper eller som solitärer.
Platsen bör dessutom ligga någorlunda centralt eller med möjlighet att färdas kollektivt till banan. En fördel är om en kiosk finns i anslutning till banan där spelarna kan köpa förfriskningar. Det är dock sällan som den ideala miljön finns i verkligheten.
Miljöer där man bör undvika att lägga en bana är främst dessa:

Miljöer med mycket andra verksamheter, t.ex. lekplatser, grillplatser etc.
Alltför välbesökta parker (solbadare, joggare, hundar o.s.v.)
Alltför öppna eller trädrika marker. (Kan dock förbättras genom planteringar eller avverkningar)
Steniga marker. (Stenarna försvårar skötsel och skadar dessutom discar)
Hällmarker. (Skadar discar, halkrisk vid regn)
Fuktiga marker. (Slitagekänsligt, otrivsamt)
Marker med mycket taggbuskar.
Saknas resurser till röjning och fortlöpande skötsel ska vildvuxna områden med sly, högt gräs o.d. undvikas. En bana med högre markvegetation innebär att spelet försinkas av ett ständigt letande efter försvunna discar.

Banläggning
När man funnit en lämplig plats är det dags för själva banläggningen, d.v.s. utplaceringen av korgarna och utkastplatserna. Det gäller att lägga hålen (delbanorna) så det blir en varierad bana.

Hålen kan varieras på många olika sätt. Bl.a.:
Hålens längd
Olika kurvor
Upp eller ned
Öppet eller trångt
Hålets komponenter
Ett hål består av tre delar, tee, fairway och green.
Tee
Tee (utkastplatsen) är den plats där det första kastet, utkastet, görs på ett hål. Tee består av en utkastmarkering, en slityta och eventuellt en utkastskylt.

Utkastplatsen bör vara en jämn yta fri från hinder för att tillåta en ostörd ansats och kaströrelse. Slitytan består av ett slittåligt och greppvänligt underlag, vilket kan vara det naturliga underlaget eller tillfört material, t.ex. packat stenmjöl eller greppvänlig betong.

Det som håller bäst är en gjuten betongplatta på ca 1,5 X 5 meter. Betongplattor, t.ex. 30X30 cm, som läggs på plats kan fungera men kan lätt börja röra på sig. Grusytor, helst av stenmjöl, som packas, fungerar mycket bra, men kräver skötsel i princip dagligen.
 
Utsikt från tee
Hål 7, Järva discgolf Park
Fairway
Fairway, eller spelfältet, är ofta något oklart avgränsad och kan se ut på många olika sätt beroende av hur hålet ser ut. Om fairway klipps, till skillnad mot marken bredvid, blir den mer iögonfallande.

Fairway är fritt från svårspelade områden som större buskage, skogsdungar mm.
Ett hål läggs så att gångvägar, lekplatser o.d. med god marginal hamnar utanför fairway. Fairway läggs så att den inte korsar en annan fairway.
 
Fairway
Green
Den del av fairway som är närmast korgen kallas green. Greenen bör vara fri från buskar, träd, nedhängande grenar och andra hinder inom en radie av 5 meter från korgen. I radieintervallet mellan 5 och 10 meter från korgen bör greenen vara fri från hinder, med undantag för enstaka trädstammar, mindre buskar eller nedhängande grenar. Marken allra närmast korgen bör inte luta alltför mycket för att missade puttar inte ska rulla iväg för lätt.
 
Green
Hålens samband
Placering
Hålen placeras så att de kommer i en följd utan alltför långa transportsträckor mellan. Avståndet mellan korg och nästa håls tee bör dock inte vara alltför kort för att undvika att spelarna på nästa tee träffas av discar.
Transportvägarna mellan hålen läggs så att de inte korsar andra fairways. Det sista hålet på banan bör avslutas i anslutning till det första hålets tee.

Blinda hål
Hål där korgen eller stora delar av fairway inte syns från utkastplatsen kallas blinda hål. Blinda hål bör undvikas p.g.a. att spelare och andra människor riskerar att träffas av discar då kastaren inte har överblick över flyktbanan.
OB
OB (Out of Bounds) är ett område utanför fairway där discen inte får stanna efter ett kast. Om discen hamnar på OB får spelaren bära tillbaka discen till den plats där discen kom in på OB. Spelet fortsätter från OB-gränsen och spelaren får plikta med ett straffkast.

Generellt är sjöar, vattendrag, bilvägar, större gångvägar, lekplatser och liknande områden OB. Fairway bör vara fritt från OB, men ibland kan en damm eller en bäck fungera som OB på fairway för att höja svårighetsgraden.
 
Green omringad av vatten.
Djupa dammar bör dock undvikas för att inte alltför mycket discar ska försvinna. När vägar bredvid fairway är OB är även området bakom vägen OB på det aktuella hålet.

Dog Leg
Mandatory Dog Leg (obligatorisk pliktport) innebär att ett hinder (vanligtvis ett stort träd) måste passeras på en bestämd sida. Dog Leg kan användas då man vill undvika att spelarna kastar över ett speciellt område eller för att tvinga spelarna till ett speciellt kurvkast. Dog Leg är vanligtvis något man tar till i nödfall. Målsättningen är att styra kasten på ett mer naturligt sätt.

Parsättning
Hålen på en bana är försedda med par. Med par menas ett acceptabelt resultat. Acceptabelt varierar naturligtvis mycket beroende av spelarens skicklighet och är även beroende av vädret. Par brukar sättas med utgångspunkt från en manlig seniorspelare av tämligen god klass under normala väderleksförhållanden. Några fastställda regler för parsättning finns inte (ännu) inom discgolfen.

Här följer några ungefärliga rekommendationer hur par sätts utifrån hålens längd.

< 75 m Par 2
75-150 m Par 3
> 150 m Par 4


Det är inte bara längden som styr parsättningen utan även andra faktorer påverkar svårighetsgraden t.ex. om hålet är öppet eller tätt, om hålet går i uppförsbacke eller nedförsbacke mm.
Anläggning
Markarbete
Det anläggningsarbete som behöver göras för en bana är att gräva ut gropar för att kunna gjuta fast kedjehålen. Utkastytor behöver jämnas till och förses med någorlunda halkfritt material, t.ex. stenmjöl, betong eller betongplattor. Utkastmarkeringen ska gjutas fast.

En anslagstavla kan eventuellt snickras till och ska sedan också gjutas fast. Vegetationen behöver oftast justeras. Gräsytor behöver kanske ordnas. Vissa områden är kanske för täta och behöver röjas. Tänk på att inte ha alltför trånga och slumpmässiga passager på fairway.

Skötsel och underhåll
En bana behöver skötsel. Även om du lägger en bana där gräsklippning och röjning knappt behövs så behöver banan ändå ses över. Korgar måste kanske repareras, utkastytor jämnas, träd som har vuxit sig för breda behöver kanske ansas o.s.v.
I miljöer utan befintlig skötsel behövs ofta extra skötsel. Hålen (tee, fairway och green) kan behöva klippas regelbundet så att gräset helst inte blir högre än 1 dm.
 
Gjutning av betongplattor
Foto: Jonas Rudholm
Anläggning av gräs
Foto: Jonas Rudholm
Utrustning
Korgen
Eller kedjehålet, som det också kallas, är en konstruktion i varmförzinkat stål. På en stolpe är en korg fästad där discen ska hamna. Ovanför korgen hänger ett antal kedjor som bromsar upp ett välplacerat kast och sedan låter discen falla ned i korgen. Kedjehålets stolpe skruvas fast i en hylsa, som i sin tur är fastgjuten i en betongplint i marken.

Utkastmarkering
Den plats man kastar ifrån på varje hål markeras med en utkastmarkering, antingen har man en hel yta vanligtvis av betong som man kastar från eller så markeras tee med en bräda med en bredd av 1-1,5 meter. Lämpligt material för utkastmarkeringen är en tryckimpregnerad bräda som gjuts fast i betong.

Utkastnumrering Bild teeskylt
Utkastplatsens nummer kan markeras på en utkastskylt eller med en siffermarkering på utkastmarkeringen. Denna siffermarkering kan också visa vid vilket hål man befinner sig, hur långt hålet är, vilket par hålet har och eventuella Out of bounds. Utkastskylten kan även vara försedd med en karta över hålet. Utkastskylten fästes lämpligen i marken med hjälp av betong eller en s.k. järnsko.
Anslagstavla
Anslagstavlan placeras lämpligtvis i anslutning till det första hålet.
På anslagstavlan kan man sätta upp en karta över banan, regler, tävlingsresultat, klubbinformation m.m. BILD bankarta

Samlingsplats
Vid det första hålet kan man placera en paviljong med sittplatser, där spelarna kan träffas före och efter en ”runda”, eller för att söka regnskydd. Anslagstavlan kan då placeras på en av väggarna. Alternativt består samlingsplatsen endast av en bänk vid anslagstavlan.

Trappor, broar
Om gångvägarna mellan hålen är i branta backar kan en trappa behöva byggas för att underlätta för spelarna. Bäckar och diken kan behöva överbryggas med en spång eller mindre bro.

Parkeringsplats
En parkeringsplats kan behöva ordnas om inte någon lämplig finns i närheten.
 
Anslagstavla
Träbro
Vägvisare
Om banan ligger lite avsides kan en vägvisare/vägskylt sättas upp vid närmaste större väg. För detta söker man tillstånd av vägverket.
Marknadsföring av banan
Det finns två huvudanledningar till att marknadsföra discgolfbanan. Den ena är för att locka spelare till banan. Ovan nämnda vägvisare och anslagstavla är två sätt. På anslagstavlan kan man sätta upp en karta på banan. Man kan även ha lösa kartor och även protokoll i en brevlåda, som spelare kan få ta.

Man kan försöka kontakta lokaltidningen då det är dags för invigning av banan. Ett utmärkt sätt att marknadsföra banan är att ha en website med info om banan, t.ex. karta, hur man hittar till banan osv.

Den andra anledningen att marknadsföra banan är för att undvika att andra intressen kommer i konflikt med banan. Försök få kommunen (den vanligaste markägaren) att se banan som en riktig idrottsanläggning, som ett skidspår eller en golfbana.
Om discgolfbanan kommer med på kommunens planer och kartor minskar risken att banan får flytta på sig på grund av t.ex. en husbyggnation, en parkeringsplats osv. Eller att kommunen upplåter marken till tillfälliga evenemang, kanske en cirkus.
Tyvärr händer det alltför ofta att banor helt enkelt får flytta eller ändras pga av att "ingen" på kommunen vet att det finns en bana, eller hur den är placerad.
 
Kostnader
En bana kan kosta från ca 30 000 kr och uppåt. Detta gäller om du gör en bana med nio korgar där du inte gör någonting med marken eller vegetationen och där du har enklast tänkbara utkastmarkering (en bräda i marken med hålets nummer, t.ex.). För själva anläggandet, gjuta fast korgar osv. kan du förmodligen ordna gratisjobb av dig själv eller klubbens medlemmar.

Ställer du lite högre krav på din bana så behövs även ordentliga utkastytor, en anslagstavla, skyltar, som visar vägen till banan mm. Skötseln, dvs. hur banan ska skötas efter det att banan är invigd, är ofta en arbetsinsats och därmed kostnad som glöms bort. Det kan vara ett problem att få detta gjort utan kostnader, t.ex. i form av ideellt arbete eller hjälp av kommunen.

Behöver du mer råd?
Kontakta Jonas Löf eller Tomas Ekström

Är du intresserad av att ordna en betalbana? Kontakta Mats Löf på Discgolf Park.

JL

Samtliga bilder i texten tagna av Jonas Löf utom där annat står föreskrivet.
Annons
innovastore.se
powergrip.fi - Nätbutik för Discgolf
annons